en organisation som ännu inte skiljt sig från de som organiserar sig

"Politik är idioti och idiotins flaggskepp är främlingsfientligheten. "Det finns inget 'invandringsproblem'. Växer någon fortfarande upp där de föddes? Vem bor där de växte upp? Vem arbetar där de bor? Vem bor där deras förfäder bodde? Och till vem hör vår tids barn, televisionen eller sona föräldrar? Sanningen är att vi helt ryckts bort från allt sammanhang, vi kommer inte längre någonstans ifrån och resultatet är, utöver turismens ökade omfattning, ett lidande omöjligt att avfärda. Vår historia är historien om kolonisering, migration, krig, exil och uppslitandet av alla rötter. Historien har gjort oss till främlingar i världen, gäster i vår egen familj. Vi har blivit fråntagna vårt eget språk av utbildning*, våra sånger av reality-tv, våra kroppar av porrindustrin, vår stad av polisen och våra vänner av lönearbetet. Till detta läggs också den franska stadsmaktens våldsamma och sekulära individualiseringsarbete**, som redan från tidig ålder klassificerar, jämför, disciplinerar och separerar sina medborgare, som instinktivt maler ner all solidaritet som försöker undkomma den tills ingenting är kvar förutom medborgarskapet - em ren, föreställd känsla av att tillhöra republiken. Fransmannen är mer än någon annan förkroppsligandet av den egendomslöse, den utblottade. Hans hat mot utlänningar baseras på hans hat mot sig själv som utlänning. Blandningen av svartsjuka och rädsla som han känner mot förorten uttrycker mer än något annat förbittringen över allt han har förlorat.*** Han kan inte låta bli att avundas så kallade 'problemområden' där lite gemensamt liv fortfarande består, några band mellan människor, lite solidaritet som inte kontrolleras av staten, en informell ekonomi, en organisation som ännu inte skiljt sig från de som organiserar sig. Vi har nått en punkt av brist där det enda sättet att känna sig fransk är att förbanna invandrarna och de som är fysiskt mer märkbart utländska. I Frankrike antar invandrarna en speciell sorts självständighet: om de inte var här skulle det franska inte kunna existera."
De främlingsfientliga har vissa poänger, om man tolkar de välvilligt. De har rätt i att vi inte har någon gemenskap eller kultur som skapar mening i våra relationer. Det som kallas kultur är bara ett kommersiellt jippo där fraser utbyts mellan posörer. En del tror att de skapar djupsinnig konst eller teater, men de gör bara karriär. En del tror att de har vänner och pratar om viktiga saker, men de har bara ett kontaktnät i vilket de presenterar sin profil. Det som kallas mångfald är bara diversitet på marknaden, ett smörgåsbord för arbetskraftsköpare. Invandring sker inte för berika vårt land och vår kultur, den sker för att någon ska städa toaletter på tunnelbanan.**** Men det är inte invandrarna som är främlingar, det är vi som har blivit främlingar i vår egen värld. Vi har inte längre kontakt med förutsättningarna för våra liv. Vi spatserar runt i vår vardag som vore vi i ett nytt köpcentrum för första gången. Allt är tillgängligt, allt är till salu, men vi står inte nära någonting, vi känner inte marken vi går på, golvet är importerat*****, temperaturen och fuktigheten i luften, även dofterna, är designade och kontrollerade av någon avancerad teknologi som vi inte har en aning om hur den fungerar eller vem som byggt. Förmodligen är det muslimer som har byggt den."
ur Den kommande katastrofen, inkluderat citat ur Det stundande upproret

Mycket läsvärd bok som helhet tycker jag; denm fortsätter efter citatet ovan med att dissa främlingsfientligeheten/den fascistiska nationalismen som en liten reform inom det övergripande livsfientliga ekonomiska system vi lever i; ungefärligt citat: "skulle de vara lika strikta med främlingsfientligheten när det gäller varor och produktionsprocesser skulle vi ha en politisk kraft att räkna med"
Citatet från Det stundande upproret, sätter bl.a. fingret på nationalismens negativa defintionsram, alltså att nationalister alltid kan säga mycket som inte är [insert nationalitet] men får stora problem när den egna nationens folk ska definieras. Citat ovan som helhet uttrycker också poängen att nationalistisk retorik har poänger i sin diagnos av 'rotlöshet', som i att vi är helt frånkopplade både vår (materiella, kognitiva och kulturella) förutsättningar - vi har inte koll på, eller makt över (förutsättningarna för) våra liv - samtidigt som nationalisternas förslag handlar om en dåtida utopi; en gemenskap som aldrig funnits, utan just hittades på i och med den tid som i industriell skala (pun intended) började frånta befolkningar deras sammanhang och makt över vardag. Hur värt det e med såna här lätt cyniska dissningar av folks livsföring kanske går att diskutera - men d e rätt lätt att hamna där.,,,

 /kASs

*läs t.ex. Benedict Andersson "imagined communities" om hur den enade nationen/folket hittades på genom centraliserad utbildning.

**Vill flika in en poäng jag nyss läste i ett zine "ridding anarchy of the leftist millstone": att liberalismen/kapitalismen verkligen inte är ett projekt för individen, utan tvärtom den rörelse somgenom historien tvångskollektiviserat mest - allt från kolonialismens rasbiologi (som stöddes av t.ex. Hobbes å såna) till dagens lönarbete, binära könsnorm osv, den 'vanliga' vardagliga nationalismen. Och att vänsterns rädsla för individualism därmed grundar sig på en missbedömning, eller snarare på godtrogenhet inför liberalismens utsagor om sig själv.

***den klassiska ursäkten om att den som slår eller mobbar 'bara e avensjuk', fast här inte godkänt som ursäkt..

****lite onödig stereotyp här, dessutom har jag sett väldigt få toaletter i tunnelbanan..tänker att poängen kan göras: …sker för att det är lättare att explotera arbetskraft med färre formella rättigheter.

***** som om den avgörande skillnaden gjordes av att det passerat en nationsgräns.,,,