måndag 19 december 2011

Kallocain

-Hur kan det vara så? viskade hon ångestfullt. Hur kan det vara så, att man söker efter något som inte finns? Hur kan det vara så, att man är sjuk till döden, när man är alldeles frisk, när allt är som det ska - - -
'Linda' i Kallocain, Karin Boye

Boye uttrycker här, 1940, en förståelse för D&Gs post-freudianska positiva förståelse av begär: att ett brgär inte är riktat mot något som saknas en - utan är en immanent möjlighet, en dragning mot det som kommer att utöka din (och därmed alla andras) verklighet. En möjlighet som är beroende av att vara begärd - önskad*. Att begär just alltid syftar till någonting, det som inte finns. Att begära är att utöka den gemensamma verkligheten.


KaSS


*se Agamben 'Quod libet' - 'vad som helst', det som en helst vill.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar