En snäll stat

En snäll stat, en som är mer tillhandahållande än styrande, mer distribuerande än repressiv, mer verkställande än beslutande, kommer alltid ha en mer tillåtande befolkning. Ett samhälle där färre är tvingade att slåss för sin överlevnad kommer alltid att vara mer öppet, tolerant och om du vill - fritt. Argument om att vi inte skulle ha råd med både välfärdsstat och öppna gränser, är inte bara rasistiskt - i att påstå att invandrare alltid är en nettobelastning, utan dom bortser också från att männsikor vars egen existens och välbefinnande inte är hotad är mycket mer benägna att dela med sig. det är i tider av 'ekonomisk kris' kombinerat med nedmontering av välfärden som sådan rasism frodas - och kanske i någon mån är befogad - där vi människor ställs mot varandra, där försöker vi alla vara på den vinnande sidan.
Ett hat mot nationalstater bör inte inskränka sociala rörelsers kamp till enbart globala förslag. Dom lokala kamperna, även dom som låter sej definieras av nationalstatens gränser är fullt legitima kamper även för oss med visioner om en gränslös värld. En kamp för bibehållen - eller kanske till och med förbättrad? - A-kassa är inte att stärka staten, det är att förflytta aktiv makt från oligarkin - både den statliga och finansiella - till alla andra. Det är en demokratisk rörelse mot ett styrande av alla och en var - det enda som skulle kunna kallas för demokrati. Men demokrati bör aldrig förknippas med en regeringsform - demokrati kommer alltid att vara en rörelse bort från styrande mekanismer - ett motstånd mot alla former av regering.


;kasS

för vidare läsning: "hatred of democracy" Jaques Rancière